Vi var hos svärfar på kalas i går o dagen blev solig o fin o trevlig.

Blev besök i deras park o Mirre busade med kusin Alma o killarna spelade fotboll med Stefan o Magnus.

Farfar var oxå med..

Smörgåstårta stod på menyn o de var gott men jag tog bara en portion o så lite tårta o kaka..

När vi kom hem hade jag fått ett mail från en person(inte min mamma)där stod saker om min pappa som han skulle ha gjort mot denne person..tre frågor poppar då upp:1;vrf har personen inget sagt på alla dessa år?2:vrf har då personen suttit o rökat o druckit kaffe med pappa o skrattat o verkat ha kul??

3:vrf tar man upp saker när pappa är död sedan 16 år?

Jag hade kunnat va utan den vetskapen och/eller anklagelsen mot min pappa..De ändrar inte min bild av honom o han har alltid behandlat mig o mina syskon kärleksfullt o jag vet att han blev så glad när jag föddes...

Frågan är då:har personen som anklagar pappa för detta missförstått saker alt har en skev verklighetsuppfattning el har de faktiskt skett????

Önskar att mailet aldrig kommit o att personen kunde vat tyst,för de finns inget o göra:han kan inte försvara sig o han led väldigt mycket sista tiden av sitt liv..Jag kämpar fortfarande med bilden när jag o min syster satt hos honom när han dog o vetskapen om hans svåra cancersmärtor sista tiden...

Önskar att han aldrig blivit sjuk o dött utan ville haft min pappa här o jag saknar honom o just nu vill jag tala om för honom att jag älskar honom o att inget mail ändrar på de utan han är förlåten för allt o ingen är felfri.....

Snart ringer min bästis Malin o vi ska upp på stan o ta en fika o prata...

I eftermiddag ska vi till min vän Marleen som vi inte träffat på läänge,ska bli kul...

Ser ut o bli en solig skön dag,kan behövas efter mailet i går som gett mig magknip o en tung känsla i bröstet....jag skulle få tillbaka skiten stod de..jag ska tydligen inte skriva i min blogg  utan va tyst o jag tror dessutom att jag är felfri står de..Så himla komiskt att en person tror den känner mig..Jag har bara visat på ytan vem jag är o den personen kmr aldrig få chans o veta vem jag är efter detta..Blir ingen större skillnad då vår relation aldrig varit djup o vi har aldrig umgåtts mer änn träff vid kalas...Jag satsar på dom som bryr sig om mig o min släkthalva krymper mer o mer o de är upp till folk om dom vill ha kontakt el ej..När tom mina barn frågar vem är de när man nämner ett namn då säger de rätt mycket...

Mail o brev jag fått ligger på ett barns nivå o de är så jag tänker ta de...

Drar er undan men skyll inte på mig när mina barn inte vet vilka ni är..Ett biologiskt band bevaras inte bara för att biologin råkar va där:de krävs vilja,engagemang,tid o omtanke o visar man inte de så dör de ut...en blomma som inte vattnas dör:en relation likaså....

Sen komma med att vi inte bryr oss är lågt o dåligt då jag sagt at vår dörr är öppen:kom hit o ingen av er kmr,då har ni valt...

Känner mer o mer att min egen familj är allt jag behöver

Ha en bra dag/Monica