Tack till alla gulliga människor som hört av sig till lilla mig.Hade jag inte tänkt mig
Nu ska jag ta min trötta kropp o krypa under täcket.Go natt//M

Jag  har fått frågor om min pappa..

Så dom tänkte jag besvara här...

Han blev sjuk i Parkinsons sjukdom..Ser fortfarande honom komma cyklandes mot huset där jag bodde med min mamma o syskon..Han hade varit hos doktorn ..igen o undrat varför han börjat darra o trilla.

Doktorn hade avfärdat honom flera ggr tidigare.

Denna dagen hade han fått ett svar o de var då Parkinsons.

Jag var då 12 år o han var en pappa som fått sina sista barn sent i livet.Han var född 25 o jag 77 så får ni själva räkna  

Till en början klarade papa fortfarande de mesta själv.

Jag o min lillasyster brukade handla åt honom på helgerna när vi var hos honom...Sen blev de att jag diskade o städade o sen mer o mer.

Runt 91/92 ansåg jag att han inte klarade sig själv o jag ansökte om hemtjänst åt honom.

De fick han men jag fortsatte att dagligen vara hos honom..

Jag fyllde upp somrarna för hemtjänsten vilket en anställd reagerade över..hon tyckte att jag skulle få betalt eftersom jag på somrarna gjorde kommunens jobb gratis..Jag tyckte att inte ska jag ha betalt för o hjälpa min pappa..Men de tyckte denna personal o att kommunen uttnyttjade mig gratis..så jag blev anhörigvårare åt pappa 1995.De hann jag vara knappt ett år.

Vet inte om jag hade gjort om de.Känner både glädje o sorg över den tiden..

Jag skötte allt åt honom..Toabesök dusch mat städ mm.

Han fick även prostatacancer.

En dag klagade han på väldiga magsmärtor o jag frågade om jag skulle ringa en ambulans o de

ville han o jag gjorde så..Efter en stund ångrade han sig o sa åt mig att göra ärtsoppa i stället..Men eftersom ambulansen var på väg tyckte jag de var lila bara att fullfölja..Han åkte med dom.

Han blev inlagd o vi fick reda på att han hade skelettcancer...

Han var inlagd ca en vecka o blev bara sämre.Jag hade vid flera tidigare tillfällen lovat pappa att han aldrig skulle behöva hamna på hem el dö på ett sjukhus så jag begärde att få hem honom till hans lägenhet..

Han hade även fått lunginflammation.Jag gav honom penicillinsuppar.

Kvh kom o gav morfin regelbundet o jag o min lillasyster satt vaket över honom..Vi fattade aldrig att han skulle dö...

På slutet hade han så ont att jag fick begära mer o mer morfin..Sista gången kvh kom var även ambulansen där men då var pappa död..Han sluddrade de sista o jag viskade att va inte rädd Jesus tar hand om dig..För de är min tro o mitt hopp..Jag vill träffa min pappa igen o de vet jag att jag kommer att göra.

Vi ringde begravningsbyrån o de kom två herrar som var så goa o rara o behandlade pappa med stor respekt...

Läkaren däremot var bordus o slängde med pappas hand för o visa att han verkligen var död.

Jag fick en chock o ville inte tro att han var död o läkaren skulle visa att han verkligen var död..

De var svårt o släppa pappa i från mig o jag ville att dom tog de varsamt med honom o då sa ena killen från byrån att dom tar i honom som om de hade varit deras egen pappa..Minns dom orden änn i dag.

Betydde så mycket då o nu.

Jag lät dom ta pappa o jag glömmer ALDRIG känslan i bröstet när likbilen rullade i väg med min pappa i sig  

Vi åkte flera ggr till bårhuset för att se honom o ta farväl..Han var så stel o kall o jag klappade honom o tänkte att de är ett skal.Min pappa är inte där...

Han är i himlen..........

Jag glömmer aldrig min pappa, en godhjärtat snäll genrös person som alltid tänkte på andra före sig själv..

Svårt o fatta att jag levt utan honom i 18 år..

Saknaden o sorgen har funnits hela tiden men den har åter blivit så ytlig o nära o jag känner att jag har tryckt in så myckt sorg i bröstet o försökt kämpa på..

Tack för ni läser/Monica

.

Efter en tung start i morse är jag på banan igen.

Vaknade med ångest o många tankar

Tack för era ord o hjärtan o grejer  

Jag har i dag fått äran att gästblogga hos Camilla med 10 barn: http://minstorafamilj.se/ , o hoppas med de att få lite nya läsare/följare..

Ni kommer även inom kort få se henne gästblogga här hos mig.

Så om du är ny här hoppas jag du ska tycka att de är trevligt att läsa här inne.

De hoppas o tror jag att ni övriga oxå tycker eftersom ni återkommer   

Mollie blev hemma från dagis i dag då hon fortfarande är så snorig o hostig..Miranda ville absolut gå o då tyckte jag de va taskigt att hålla hemma hemma bara för att.

Jacob har varit hemma,han kom hem i går energilös o väldigt trött o hängig..Skolan tar på krafterna o mycket nu inför gymnasieval mm..

Vi har möte på skolan på Fredag o jag har ännu fler ideer om lösningar för hans del.

Isac fick jag hämta vi middestid,även han är hängig trött o mår dåligt överhuvudtaget.

Miranda är änn så länge bara lite snuvig.

Byggubbarna har varit här o satt måtten för väggarna så kommer på plats i MORRON!Så glad o förväntansfulla är vi.

Jag kommer bjuda er  på mycket bilder o ni kommer få hjälpa mig att ge förslag på möbler färger mm...Om ni vill förståss..

Tack för ni läser nu ska jag återgå till mina små.

/Monica

De är så mycket jag hade velat säga,velat visa dig.

Du har fått fem fina barnbarn:tre pojkar o två flickor.

Kan du se dom från där du är?

Kan du se mig?

Ser du oss när vi är vid graven?

Jag har så dåligt samvete att jag inte varit där på ett tag..

Snart kommer jag o sätter fina ljung tll dig o tänder ditt ljus.

Kan inte fatta att de gått så många år

Tänker så ofta på dig o hur du led sista tiden

Saker vi sa  o saker som inte blev sagda.

Jag saknar dig

Vi ses igen

  PAPPA