fortfarande inte vuxen nog o få ha mina egna känslor o åsikter utan de är alltid ett laddat ämne o jag har hela mitt liv fått hålla mun o gömma vad jag egentligen tror o tycker..sjukt!? Ja de är de!!!

Ett dåligt samvete o en rädsla o känslohämmande är jag uppvuxen med o de har satt sina spår trots att jag anser att man som vuxen inte kan skylla sin uppväxt på sina föräldrar o använda sig av de livet ut..Man måste ta tag i sig själv o bryta mönster o inte va bitter o se bakåt....Helt ok för mig..min uppväxt har även varit kärleksfull på många sätt o jag har mycket att tacka mina föräldrar o omgivning för...de är inte alltid lätt o vara förälder o göra allt rätt...de vet man ju själv så väl....

Men värre tycker jag de är när saker aldrig förändras..När man ska fortsätta o vara känslohämmad o aldrig kunna säga saker utan att man är elak/dum el att man då sårar personer som inte tål o höra saker dom inte själv är övertygade om..Man ska inte tro man är något för man är yngre o dom har levt längre:mer erfarenheter....bla

Nåt som jag tycker sätter sina spår oxå är när man aldrig får känslan av att man betyder något o räknas....el då min familj..När man själv vill ha vinning av något följer man med:åhh vad bra då fick JAG handlat,,inte jag kan följa med dig o hjälpa dig o packa el hjälpa dig med barnen eller nåt för annans vinning änn sin egen,,el ja då fick jag badat i havet en gång per år..Ja "du" kunde följt med varenda gång om man hade haft någon hjälp av dig..Ser bara till sig själv o sitt eget...

Man har personer nära sig(avståndsmässigt)som klagar på att dom är ensamma o man erbjuder dom o komma hem till en o säger att min dörr är öppen kom när du vill..Men de går månader utan att personer dyker upp..Den stryker utanför ens hus o lägger diverse saker i ens brevlåda men den knackar inte på för o se hur vi har de????

Jag är någons dotter mina barn dennes barnbarn som denne älskar så mycket men du hälsar inte på oss?Går den ekvationen i hopa i någons huvud?Inte i mitt iaf.........relation betyder att man har kontakt att man ses att man ställer upp hjälper frågar osv.....

Annars har man ingen relation..De är MIG helt oförståligt hur man inte kan vilja ha en levande relation med sina barn o barnbarn....

Mina barn har aldrig sovit över hos sin ..........

Jag har fyra barn

Jacob snart 13 år

Isac 10 i år

Pontus 8 i år

Miranda 3 år

Dessa fyra barn känner inte sina släktingar för dom är här kanske 4-5 ggr per år trots att dom bor på gångavstånd härifrån....

Löftena har haglat genom åren..När du får din bebis så kommer jag o komma o hjälpa dig o när de är så kommer jag osv...13 år sedan o fortfarade inget.......

Nu haglar löftena igen..........när bebisen kmr så.....bla bla bla....

Plötsligt blir man uppringd dagligen sms:ad dagligen med diverse kommentarer om att föd nu inte på skottdagen mm mmm.......

Inte EN gång har jag blivit erbjuden hjälp el tillfrågad:behöver du hjälp med något(J jag syftar inte på dig)

Behöver du barnpassning när du ska till mödravården,behöver du hjälp med något,vill barnen komma hit får jag komma till er????ALDRIG!!!!!!!

Aldrig tänka kan hon behöva hjälp tro!!??? Man har själv haft flera barn o vet vad de innebär men aldrig att frågan kan slå en KAN HON BEHÖVA HJÄLP TRO????

Nej nu får vi "belatsa" andra släkthalvan hårt i stället o jag vet att dom ser inte de som belastning,men man har bara dom o fråga o dom  har fler barnbarn plus släktingar som behöver hjälp samt att båda har arbetat mer änn fulltid o ändå säger dom ALLTID JA!!!!!!

Nu talade jag om att jag uppskattar inte dom dagliga samtlaen om jag fött el ej utan jag tycker de är jobbigt o pressande o höra...Jaha då är jag nu hård o kall o de var minsann inte roligt o höra..Nähä sa jag är de inte roligt o höra när en person säger som de är o berättar hur den tänker o funkar o känner? Ska man ljuga i stället då eller????

Samma sak alltid då man sagt i från om hur man känner..Nä bättre o trycka sina egna känslor i botten o låtsas hela tiden o inte säga hur man vill ha de..Detta är jag o jag har rätt o säga att jag tycker de är jobbigt.........men vad får jag  då:dåligt samvete blandat med ilska..Samma vanliga känlor man är matad med..Blä säger jag bara...Jag är vuxen med familj nu har jag väl nått den punkten när jag kan o ska stå upp för mig själv o säga hur jag mår bra av..!?Eller?????

Roligaste är att jag har fyra nu levande barn man kan engagera sig i o träffa men allt som betyder något är att man kan få ett bebisbesked o sen sprida nyheten o sen dör de dut..som vanligt..Men tanken är god o vi är älskade,,,,um jodåsåattde.....

Jag är ingen bitter person jag skulle kunna dra ett streck över allt som varit här o nu o bara se från i dag o framåt..men de verkar jag ensam om o personer ändrar inte sig för dom har inga fel

Jag förstår inte hur man så fullt o fast kan leva efter en bok o en övertygelse o leva så lite efter de själv.....????

Tala i psalmer o strofer o berättelser men sen själv inte följa något av de??? De är grekiska för mig.....alltså oförståligt.....leka lärd o vis.... men inte leva efter de???Smälla folk på näsan med de.....??

//M

 

Jörgen Persson

28 februari 2012 19:08

Hej Monica!

Jag har läst det du har skrivit och vill bara säga att jag tycker att du resonerar på ett mycket klokt sätt!

Jag vill även passa på och tacka för det fina kortet och strumporna! Mvh
Jörgen

Liljenberg

29 februari 2012 09:20

Hej!!!Tack för dina ord Jörgen!!!
Varsegod :de var så lite så!!!Kul o skicka nåt litet!!!Mvh!!!

 

JenniePennie

28 februari 2012 19:58

Så skönt att läsa !
Detta känner jag igen.

Min mamma ringer aldrig och vill träffa sina barnbarn.
Jag frågar kanske henne om hon kan vara barnvakt två - tre gånger om året, oftast är hon upptagen och kan inte ändå.

ALDRIG att hon skulle komma hit om hon inte får en inbjudan, helst skriftlig !!

Tidigare kunde jag spontan-åka hem till henne på en fika eller så men jag har slutat. Varför ska jag bemöda mig ?

Jag vet iallafall vilken slags mor/far-mor jag vill och inte vill bli.

http://battreochfinare.blogspot.com

Liljenberg

29 februari 2012 09:19

Tack för dina ord!Har förstått att vi är fler som har de sådära...
Skönt o känna igen sig...Delar de tankar du har märker jag,ska kika in på din blogg nu,mvh!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vips där gick 1 månad. Fullt upp med allt. Pusslar o trixar. Vi har firat Stefan och Isac som fyllde år Fredag o Lördag. 14åringen vill inte att jag lägger ut bilder på honom.Drf blir de utan huvud. ...

Bio med töserna o lillasyster. Storkarna. Rolig men väldigt högt ljud. Fattar faktiskt inre vrf allt ska va så högt så de sprakar i trumhinnorna? Helgen slut o i morron börjar pusslet igen.Ska bli skönt med höstlov sen. ...

Var en sväng på stan med denna gossen. Lätt o göra honom glad:man går in på Subway :) Miranda var oxå med. Vi var på Hih:s loppis. Köpte fyra par skor o en body till Mollies ena "bebis" Lite andra ärenden o sen till jobbet. Mirand...

Pontus på väg till farmor för o fiska. Miranda o jag shoppade i går. Blev ett antal påsar. Mollie ville prova sin Hallowenmask Fixat med julklappar Jag har varit o fixat håret. Jag har dessutom lyckats gå ner 6 kg på 5 veckor. ...

Lillhönans första Biobesök. Hitta Doris. Tre av barnen följde med. Även S. ...